Beskrivning
Priset är inklusive frakt.
Under 1800-talets andra hälft blev skogsnäringen Sveriges viktigaste exportnäring. Detta uppsving ledde till att skogsprodukterna vid sekelskiftet 1800/1900 stod för nära 50% av Sveriges hela varuexport. I boken berättas det om hur olika ekonomiska, politiska, administrativa och tekniska förändringar haft avgörande betydelse för det industriella genombrottet. Skogsnäringens historia skiljer sig från de flesta andra verksamheter genom att expansionen skedde i glesbygden och inte i städerna, och till stor del i norra Sverige istället för i södra Sverige. Den genererade också välfärd på andra sätt jämfört med övriga näringar. Förutom att de nya industrierna skapade förmögenheter till ägarna och arbetsinkomster till de anställda uppstod även ett stort penningflöde till de skogsägande bönderna, vilka vid skiftesverksamheten under 1800-talet tilldelades skogsmark som enskild egendom. Dessa bönder utgjorde en relativt stor del av Sveriges befolkning. Skogsnäringen var också den främsta drivkraften till att kommunikationerna i form av flottleder, vägar, järnvägar, telegraflinjer, telefonlinjer, tidningsdistribution m.m. byggdes ut i Sverige i allmänhet och i Norrland i synnerhet.
Författarna har ett arbetat inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i drygt 35 år, främst med skogsskötselforskning. Under 2023 har de även varit medförfattare till boken ”Skogliga försöksparker och fältförsök–Hundra års historik om SLU:s skogliga fältverksamhet och en utblick i världen”.
Christer Karlsson, jägmästare och skoglig doktor, var chef för Siljansfors försökspark (SLU) åren 1988–2019 och för Jädraås försökspark (SLU) 2000–2019. Han var ledamot i styrelsen för Siljansfors skogsmuseum under åren 1988–2022.
Erik Valinger, jägmästare och skoglig doktor, är professor emeritus i skogsskötsel och har arbetat inom SLU i Umeå sedan 1983. Han var vetenskaplig rådgivare till Siljansfors försökspark 2007–2018, och ledamot i styrelsen för Skogshistoriska Sällskapet 2008–2020.